Autismspektrumtest

En snabbt skiftande konversation, en oväntad förändring av planerna eller ett rum fullt av konkurrerande ljud kan upplevas mycket olika från person till person. Autismspektrumtestet erbjuder ett strukturerat sätt att reflektera över kommunikation, rutiner, intressen, sinnesintryck och vardagliga vanor. Du kan svara för dig själv eller välja en version som handlar om ett barn.

Frågeformuläret och grundinformationen är gratis. Välj den version som passar din situation, läs varje påstående noggrant och svara utifrån dina vanliga erfarenheter snarare än att försöka uppnå ett visst resultat.

Vilken version bör du välja?

Vuxenversionen innehåller 76 frågor och handlar om dina egna erfarenheter. Påståendena täcker social interaktion, preferenser, rutiner och andra aspekter av vardagslivet. Räkna med ungefär 15–20 minuter, beroende på hur mycket tid du behöver för att fundera på dina svar. Detta är en uppskattning, inte en tidsgräns.

Versionen för barn och tonåringar innehåller 30 frågor. En vuxen som känner barnet väl svarar utifrån sina observationer. Tänk på både bekanta och nya miljöer och undvik att anta vad barnet känner enbart utifrån dess beteende.

Småbarnsversionen innehåller 25 frågor. Rekommenderad ålder är 16–36 månader. Den handlar om tidig kommunikation, delad uppmärksamhet, lek och reaktioner på människor och omgivningen. De två barntesterna tar vanligtvis mindre tid än vuxentestet; avsätt tid för att tänka på konkreta exempel.

Titta på mönster, inte isolerade ögonblick

Autism innebär skillnader inom social kommunikation och mönster i beteenden, intressen eller sinnesintryck. Dessa upplevelser varierar mellan individer; en preferens för lugn eller en ovilja mot småprat säger inte hela historien. NIMH:s översikt över autism förklarar denna variation.

Tänk på en gruppkonversation. Att följa flera talare samtidigt kan vara tröttande, medan att prata enskilt om ett välbekant ämne kan kännas bekvämt. Dessa två upplevelser kan samexistera. När du svarar, överväg den beskrivna situationen snarare än att välja en bred etikett som ”bra” eller ”dålig” på konversationen.

Tänk på en plötslig förändring av planerna. Du kan hantera en liten ändring lätt men behöva extra förberedelse när rutiner förändras utan förvarning. Lägg märke till om svårigheten handlar om oförutsägbarhet, konkurrerande krav eller den specifika miljön. Detta hjälper dig att välja ett svar som speglar din erfarenhet.

För ett barn, lägg märke till hur hen visar glädje eller ber om hjälp under vanlig lek. En lugn observation tillsammans med en vuxen kan skilja sig från lek i en livlig grupp. Att dokumentera vad som hände är mer användbart än att jämföra barnet med ett tänkt ”typiskt” barn.

Hur du svarar eftertänksamt

  • Läs svarsskalan varje gång. Påståenden och svarsalternativ varierar mellan versioner och frågor.
  • Använd den tidsperiod som anges i frågan. Vissa påståenden gäller en nyligen passerad period; andra handlar om vanliga preferenser eller beteenden.
  • Separera frekvens från ansträngning. Att göra något ofta betyder inte alltid att det känns lätt.
  • Använd observationer för ett barn. Tänk på vad du har sett upprepade gånger och ta god tid på dig för svåra frågor.
  • Undvik att leta efter det ”rätta” svaret. Det användbara svaret är det som ligger närmast den beskrivna situationen.

Ett enkelt sätt att göra dina observationer användbara

Välj en situation som tydligt utmärkte sig och skriv ner tre saker: vad som hände, vad som kändes bekvämt eller svårt, och vad som hjälpte. Till exempel: ”Samlingen var högljudd; det krävdes ansträngning att följa samtalet; att flytta till ett tystare hörn hjälpte.” Detta dokumenterar ett praktiskt behov utan att en enskild händelse blir en slutsats om hela din personlighet.

För ett barn, försök samma metod med lek, övergångar eller kommunikation. Om något händer i flera miljöer, notera det också. Om det bara händer i en miljö, beskriv vad som är annorlunda där. CDC:s guide för utvecklingsövervakning förklarar varför observationer över tid och samtal med vårdnadshavare är värdefulla.

Frågeformuläret använder Mind Indicators egna presentations- och tolkningsprinciper. Referenskällorna förklarar ämnet; de bekräftar inte validering av just denna onlineversion. När svårigheter kvarstår eller ett barns utveckling oroar dig, kan du ta med konkreta observationer till en lämplig professionell i stället för att endast förlita dig på ett frågeformulär.

Vanliga frågor innan du börjar

Bör en vuxen svara på barntesterna?

Ja. Välj barn- eller småbarnsversionen och svara om ett barn du känner väl. Vuxenversionen används för att beskriva dina egna erfarenheter.

Vad gör jag om mina erfarenheter beror på miljön?

Det är värdefullt att märka. Läs situationen och tidsperioden i frågan och välj sedan det svar som ligger närmast. Behåll gärna ett separat exempel på kontexten om du vill reflektera vidare efteråt.

Måste jag bli klar snabbt?

Nej. Den uppskattade lästiden finns för att hjälpa dig planera. Ta tillräckligt med tid för att förstå varje fråga; snabbhet är inte målet.

Vad finns tillgängligt efter avslutat test?

Testet och grundinformationen är gratis. Om du vill utforska tolkningen skriftligt finns en utvidgad rapport som ett tillval mot betalning.

Bibliografi

  1. Baron-Cohen, S., Wheelwright, S., Skinner, R., Martin, J., & Clubley, E. (2001).
    The Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from Asperger Syndrome/High-Functioning Autism, Males and Females, Scientists and Mathematicians.
    Journal of Autism and Developmental Disorders, 31(1), 5–17.
  2. Hoekstra, R. A., Bartels, M., Cath, D. C., & Boomsma, D. I. (2008).
    Factor structure, reliability and criterion validity of the Autism-Spectrum Quotient (AQ).
    Journal of Autism and Developmental Disorders, 38, 1555–1566.
  3. Ruzich, E., Allison, C., Smith, P., Watson, P., Auyeung, B., & Baron-Cohen, S. (2015).
    Measuring autistic traits in the general population: A systematic review of the AQ.
    Molecular Autism, 6(2).
  4. Stewart, M. E., & Austin, E. J. (2009).
    The structure of the Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from a student sample.
    Personality and Individual Differences, 47(3), 224–228.
  5. Lundqvist, L.-O., & Lindner, H. (2017).
    Is the Autism-Spectrum Quotient a valid measure of autistic traits?
    Journal of Autism and Developmental Disorders, 47, 2080–2091.
  6. Constantino, J. N., & Todd, R. D. (2003).
    Autistic traits in the general population: A twin study.
    Archives of General Psychiatry, 60(5), 524–530.

Artiklar

Autismspektrumtest

Välj din version

Vuxna: 76 frågor om dina egna erfarenheter; räkna med cirka 15–20 minuter.

Barn och tonåringar: 30 frågor som besvaras av en vuxen som känner barnet väl.

Småbarn: 25 frågor; rekommenderad ålder 16–36 månader.

Ta dig tid att reflektera

Läs varje svarsskala och fundera på vardagliga situationer. Frågeformuläret och grundinformationen är gratis.